Tankar om att bli tandläkare?

Hade du tänkt studera till att bli tandläkare? Här är statistiken

Har du under den senaste tiden gått i tankarna om att kanske utbilda dig till tandläkare? Då är du inte ensam.

Under våren var det dags igen att söka in till högskolan. Fram till ansökningsstoppet den 15:e april hade 6232 personer sökt till någon av landets tandläkarutbildningar. Under samma period 2014 sökte “bara” 6225 personer in till samma utbildning. Det är en ökande trend jämfört med 2012 och 2013 då det var betydligt färre.

Så se till att sök du med, för 2020 kanske det är 10,000 sökande och ännu högre konkurrens. Däremot sjönk antalet ansökningar till tandhygienistutbildningen med cirka 500 ansökningar 2015, även fast än man varslade att utbildningen i Karlstad läggs ner. Kanske en framtid som tandhygienist då istället..?

De flesta blivande tandläkarna sökte sig till den renommerade utbildningen på Karolinska Institutet, både i “total” och i antal förstahandsval med 2376 ansökningar. Malmö högskola hade däremot den högst procentuella ökningen av antalet sökande – hela 1916 sökningar trillade in hos dem, vilket är 7% mer än under våren 2014.

Fortfarande inte säker på om du vill bli tandläkare eller tandhygienist? Läs vidare.

Vad är skillnaden på en tandläkare och en tandhygienist?

En gammal dänga brukar lyda: Hos tandhygienisten gör det ont hela tiden, sen blir det återbesök efter återbesök. Hos tandläkaren gör det också ont, men det tar slut någon gång.

Vad är en tandhygienist?

En tandhygienist är ett så kallat legitimerat yrke sedan 1991 och arbetar förebyggande inom tandvård. Med fackliga termer säger man att tandhygienisten jobbar inom “odontologisk profylaktik”. Profylax är latin och betyder förebyggande åtgärd. Att utbilda sig till tandhygienist kan man göra i två steg. Det första är en tvåårig högskoleutbildning som leder till en yrkesexamen. Det andra steget är att plussa på ett till år vilket ger en kandidatexamen i oral hälsa.

Tandhygienistens huvudsakliga uppgift är att utvärdera och ge råd inom munhygien, men får även diagnostisera enklare åkommor som karies och tandlossning (paradontit). Det rent praktiska arbetet en tandhygienist utför är avlägsna tandsten, flourlacka, fissurförsegla och ta bort plack. Dock får inte hygienisten göra några invasiva ingrepp – det är tandläkarens uppgift.

Om du fortfarande tvekar på om du verkligen ska bli tandhygienist rekommenderar vi att se Arbetsförmedlingens oerhört snärtiga film.

Vad är en tandläkare?

En tandläkare kräver fem år av högskolestudier och leder fram till en tandläkarexamen samt en tillhörande legitimation för att praktisera yrket. Själva examen kallas odontologie masterexamen eller medicine masterexamen, beroende på hur högskolan har organiserat den odontologiska utbildningen.

I många andra länder inom EU studerar tandläkarstudenten tillsammans med vanliga läkarstudenter de första 2-3 åren för att sedan specialisera sig inom odontologi. I Sverige däremot ställer vi mycket höga redan vid ansökningen och ett högt betyg garanterar inte alltid att du kommer in på utbildningen, utan vissa lärosäten behöver du även gå igenom en prov- och intervjubaserad antagning. Det är tufft det!

När du väl tagit igenom dig fem års studier och cirka 300 000 i studieskulder så är du ändå inte riktigt där, det finns fortfarande fler vidareutbildningar att gå. Det återstår minst två år som allmäntandläkare innan du kan ansöka till specialistutbildningarna som; oral protetik, oral kirurgi, pedodonti, paradontologi, bettfysiologi, endodonti eller ondontologisk radiologi. När du valt ett specialistområde väntar
specialisttjänstgöringen på ytterligare 3-4 års teoretiska och praktiska studier. Då, efter närmare 10-12 års studier och praktik kan du titulera dig specialisttandläkare eller övertandläkare.

 

Vägen må vara lång, men mödan är den värd. Inom privat tandvård ligger en normal månadslön på 40-50 000 kr, beroende på var i Sverige du bor. Om du spelar dina kort rätt och startar en egen praktik kan du komma upp i lönesummor av 80 000 kr. Och vet du vad? Tandläkare är de enda privatägda företag som får inneha en röntgenmaskin. Tandläkaren får även inneha kraftiga lugnande och smärtstillande läkemedel. Något att tänka på för er som är intresserade av radioaktivitet eller piller!

Rent praktiskt att arbeta som tandläkare innefattar det inte bara att rota runt i munnen och diagnostisera tandsjukdomar. Det innebär att diagnostisera och behandla den muskulatur och de mjukområden som hör till käklederna och käkområdet. Mun och huvudmassage kan vara en central del på vägen till ett bra bett. Men för att denna artikel ska få lite relevans till Vita Tanden så kan vi även tillägga att det är tandläkaren som utför tandblekning på patienterna. Det är tandläkaren som handskas med de starka blekningsmedlen som peroxider och strålfarlig laserutrustning.

Arbetsförmedlingen har även gjort en riktigt säljig film om du fortfarande inte är säker på ditt yrkesval.

Logo